läste en sak idag som jag tyckte stämde så bra in på mig då jag la in den på min hemsida för länge länge sen.. men när jag läste den nu kom jag fram till att det inte är jag längre...

Jag köpte en Ros,
en för varje tår.
Jag köpte en Ros,
för sommar, höst, vinter och vår.
Jag köpte en Ros,
För dig och mig.
Jag köpte en Ros,
för dig och din nya tjej.
Jag köpte en Ros,
För lusten och nöden.
Jag köpte en Ros,
för livet och döden.
Jag strödde dessa Rosor runt sängen min,
men i handen intill hjärtat höll jag min och din....
Jag stängde mina ögon och lade mig ner,
för att aldrig någonsin vakna mer..........

Man kan inte stänga av sina känslor och leva i en dvala för alltid.. förr eller senare vaknar man igen, o man kan inte leva på minnen, man måste skapa nya..

(läs mellan raderna och ta den inte bokstavligt, OBS det är inte en självmordsdikt som vissa tycks tro)