ni vet när man får såna där utmaningar i tidningar och på tv där det står eller sägs "lev utan något som du gillar/är beroende av under xxxxx tid"? visst tänker man automatiskt på såna saker som mat, godis eller tv/dator/mobil då?
det är väl kanske inte så svårt att göra egentligen.. för är det verkligen de grejerna man älskar?

älskar man inte sin pojk-/flickvän eller familj mer? om någon skulle säga lev utan din partner i en månad till en person som är sambo hade den förmodligen inte ställt upp på det, eller så hade den det?
han/hon kanske säger "fan det här fixar vi lätt" kom igen vi får ju pengar för det...
hade personen sagt samma sak om det hade gällt att sluta röka? ofta får man svaret nääää jag har ingen lust att sluta röka, jag trivs med det..

betyder det att man älskar rökningen mer än man älskar sin livspartner?

har ni tänkt på hur många olika ord det finns för att beskriva samma saker?
det finns synonymer till nästan precis allting, vilket inte är så konstigt om man kollar upp vilket det korrekta (riktiga) ordet är. de flesta ord i dess korrekta form är riktigt krångliga. smeknamn som fille eller kicke heter t.e.x hypokrismer, och riktig heter egentligen adekvat.

finns det verkligen folk som använder dessa ord dagligen? ja förmodligen, men antagligen ytterst sällan i talspråk. för om alla gick och sa att de "vigilerade frappant" skulle nog inte många koppla alls vad de sa... samt att det låter ganska dumt. man skulle kunna säga att det betyder att man lånar pengar ganska ofta.

orden har förstås sin poäng men det gäller att veta i vilket sammanhang de passar, så att man inte går och gör folk förvirrade i onödan...
(vilket iofs kan vara lite kul ibland!)
för vem skulle inte vilja kunna stoltsera med att slänga stora ord omkring sig ibland?!

är du en sådan? kolla då in www.mimersbrunn.se/bigwords        eller     www.vetgirig.nu
eller kolla upp de ord som polarna använder som du själv inte förstått och kanske undrar över

men nu gör jag det, jag skriver ett inlägg i jag-form där jag lämnar ut mig själv och mina känslor totalt..

Tack för de senaste 6 månaderna Jonas, att vara med dig är bland det bästa jag vet. Du gör mig lycklig och du får mig att vilja vara en bättre människa.



så, nu har jag varit jättetöntig och jättelam, men idag ville jag bara skrika ut till hela världen hur jag känner, för jag är så glad över att ha den här personen i mitt liv.

det finns många olika sorters vänner.. ytliga bekantskaper, klasskompisar, arbetskamrater, nära vänner... och riktiga vänner...
man kan få vänner på många sätt, genom att vara rolig och söka upp folk, i skolan eller genom klubbar eller under kriser.. men hur vet man vilka som är de bra vännerna, de riktiga vännerna?

vissa band är starkare än andra, man blir tajta väldigt snabbt och man är oskiljaktiga från början till start. andra växer fram långsamt under en längre period.. men hur vet man vilka som kommer att hålla? vilka som man fortfarande kommer att vara vän med om 10 år? vilka relationer ska man lägga ner tid på och vårda och vilka vore det egentligen bäst om man bara lade ner med en gång? behöver man verkligen alla dessa "vänner"?

ibland när man blir vänner väldigt snabbt så vet man inte vem den andra personen egentligen är, man känner inte varandra. jo klart att man känner varandra, men man vet inte hur den andra personen kommer att agera under en given situation eller hur den tänker och känner inför vissa dilemman. kommer den att sätta dig först eller sig själv? kommer den kanske till och med att ta en annan väns parti framför ditt?

vissa säger "jag kommer alltid att finnas där för dig, ring mig när som jag kommer att svara" och de ser ut som att de verkligen menar det.. men sen när du ringer klockan tre på natten och verkligen behöver dem så svarar de inte, de hör inte av sig förrän långt senare.. de säger "jag trodde inte att det var så viktigt för då hade du nog ringt igen".. varför skulle man ringa mitt i natten en vanlig veckodag om det inte var något viktigt? här pratar vi inte om fyllesamtal utan ett samtal kanske en måndag eller en tisdag, en natt när du inte ser någon annan utväg längre och så desperat skulle behöva någon just då...
skulle en riktig kompis svara så?


hur många riktiga vänner har du?

I see no reason why we should go on,
cause now I´m doing so much better.
Things I did, I don´t do no more,
thank you and bye bye forever

aldrig mer någons mellanlandning, aldrig igen
tack för allt och inget

vems snilleblixt var det att man först ska vrida tillbaka klockan och sen ställa fram den igen? varför kunde vi inte bara låtit den vara som den är? då hade ju klockan alltid varit lika mycket!
- Ja men det är ju för att vi ska få en timme längre dagar på sommaren säger folk då.. Som om inte dagarna på sommaren var jättelånga redan som det är! Hade det inte varit bättre att få lite mer ljus under dagarna på vintern kanske? Vintern är ju redan sjukt mörk och deppig och vad gör vi åt saken? jo vi tar bort en timme till från dagen där..

o sen för att inte tala om påsken!
olika tidpunkter varje år! okej det har tydligen något med vårdagjämningen att göra, men vafan, hur onödigt är det inte att hålla på att flytta sin högtid varje år?
förra året låg påsken första veckan i april, i år låg den i mitten av mars och det snöade! Gott folk det snöade!!! låter det som påsk? näää, snarare som midjul (okej det finns ingen högtid som heter så men det borde det när det snöar i mars men inte under jullovet)

det finns säkert massa bra argument och logiska förklaringar till varför man gör så här... bara att just nu verkar de förklaringarna väldigt dumma...
ska vi flytta på julen också?

det är ju nästan som att vi skulle ta bort skottåret och lägg till en extra månad på året istället vart 120-e år! låter det vettigt? nääää


så nu förväntar jag mig massa ilskna kommenterar om hur dum jag är och förklaringar på hur det egentligen ligger till... be my guest! (bryr jag mig? NEJ!)

ni vet hur det är när man sitter och filosoferar och skriver.. man tror att ingen läser, och de som möjligtvis skulle kunna läsa bloggen är ens vänner och familj. och de gör det nästan lite mer av en pliktkänsla, eller som i vissa fall när man bor långt ifrån varandra för att ha koll på vad som händer i ens liv. det rör sig i alla fall för det mesta om personer man känner.

för vem annan än de som känner dig skulle vilja läsa din blogg? frågar du dig själv.
det är faktiskt inte helt omöjligt att det sitter någon helt okänd där ute som kollar upp din blogg då och då.. rätt var det är så händer det! en helt främmande människa kommer fram och säger:
- Jag brukar läsa din blogg..
Hur ska man reagera på det?

En del blir glada och tänker "shit jag har ett fan, va kul", andra blir lite rädda.. vilket inte är så konstigt egentligen, för det sitter en främmande människa där ute och bedömer dina tankar och dina åsikter, nån som du inte har en aning om..
det gör det hela lite lättare att förstå när man inte känner igen namnet på den som kommenterar det man skriver och man springer runt och frågar halva sin bekantskapskrets om det är någon av dem som kommenterat.. man tror att dom ljuger, att dom inte vågar stå för det de skrivit bara för att det var negativ respons.. men det kan faktiskt vara någon helt okänd..

vad ska man då göra åt saken? ska man börja cencurera sig själv, eller ska man bara tänka sig för en extra gång innan man skriver?
näää, en blogg är en blogg och den är till för att ventilera känslor och åsikter.. sen om någon annan inte håller med så är det deras problem.. för den som skriver hävdar inte att det är allmängiltig fakta, det är åsikter och åsikter är subjektiva. dom ska vara det.. och en åsikt kan aldrig vara fel...

du kanske inte håller med, men man kan inte tycka fel... felinformerad men aldrig tycka fel