irritation
jag är väl medveten om min förmåga att gå folk på nerverna och att jag ibland kan vara lite mkt..
jag vet att jag har svårt att tagga ner efter vissa händelser såsom tävlingar, tentor osv, jag måste få lite tid på mig att varva ner o larva av mig o få göra av med alla nerver innan jag kan komma ner på normal nivå igen.
men att jag är väldigt irriterande under denna tid kan knappast vara en anledning till eller ge någon rätten att slå mig bara för att de finner mig jobbig.. har väldigt svårt att förstå en sån reaktion..
att jag sen blir ännu galnare o får ett raseriutbrott är väl kanske inte sådär jättekonstigt.. alla blir väl arga i vanliga fall om de får en smäll, men sen när det kommer helt oväntat blir det en chock..
o när jag blir chockad blir jag arg, arg och ledsen, för att jag inte ska börja gråta rakt ut brukar jag dölja det med ilska, vanligtvis i form av ett raseriutbrott.. kan verkligen inte förstå hur någon kan tro att den har rätt att straffa mig eller visa sin irritation med hjälp av våld..
vet inte ens varför jag skriver det här just nu.. antar att jag fortfarande känner mig lite chockad, både över min egen och den här personens reaktion... måste bara skriva av mig det här.. har ingen att prata med o det känns inte alltför kul att ligga här hemma o gråta, nåt som jag gjorde under hela cykelturen hem...
det är skillnad på att skojbråka o råka slå till nån av misstag, eller på¨att boxa på nån lite milt för att försöka skapa en reaktion, mot att faktiskt avsiktligt slå till någon med avsikt att skapa smärta eller rädsla..
det gjorde ganska ont, det var ingen mild puff, men framförallt blev jag väldigt rädd...
jag vet att jag har svårt att tagga ner efter vissa händelser såsom tävlingar, tentor osv, jag måste få lite tid på mig att varva ner o larva av mig o få göra av med alla nerver innan jag kan komma ner på normal nivå igen.
men att jag är väldigt irriterande under denna tid kan knappast vara en anledning till eller ge någon rätten att slå mig bara för att de finner mig jobbig.. har väldigt svårt att förstå en sån reaktion..
att jag sen blir ännu galnare o får ett raseriutbrott är väl kanske inte sådär jättekonstigt.. alla blir väl arga i vanliga fall om de får en smäll, men sen när det kommer helt oväntat blir det en chock..
o när jag blir chockad blir jag arg, arg och ledsen, för att jag inte ska börja gråta rakt ut brukar jag dölja det med ilska, vanligtvis i form av ett raseriutbrott.. kan verkligen inte förstå hur någon kan tro att den har rätt att straffa mig eller visa sin irritation med hjälp av våld..
vet inte ens varför jag skriver det här just nu.. antar att jag fortfarande känner mig lite chockad, både över min egen och den här personens reaktion... måste bara skriva av mig det här.. har ingen att prata med o det känns inte alltför kul att ligga här hemma o gråta, nåt som jag gjorde under hela cykelturen hem...
det är skillnad på att skojbråka o råka slå till nån av misstag, eller på¨att boxa på nån lite milt för att försöka skapa en reaktion, mot att faktiskt avsiktligt slå till någon med avsikt att skapa smärta eller rädsla..
det gjorde ganska ont, det var ingen mild puff, men framförallt blev jag väldigt rädd...
jag borde kanske inte bli så himla arg o jag vet att jag borde tagga ner, men för fan slå mig inte!
nerver
ibland när man sjunger tycker man att det låter hur bra som helst, tex i badrummet när man tar i allt vad man kan o bara sjunger för sjungandets skull. är det verkligen så att det låter bättre för att det är så bra akustik i badrummet eller sjunger man bättre när ingen hör på?
så fort som folk ska lyssna kommer nervositeten smygande och för många låser det sig helt, man vågar inte ta i fullt ut o det låter svagt o klent.. ibland sjunger man falskt eller darrar..
måste det vara så himla svårt att prestera för publik? varför blir man så himla nervös? eller låter det lika illa i badrummet oxå bara det att man inte hör felen själv?
de e inte bara när man sjunger som det händer. det kan vara när man ska hålla föredrag o man börjar skaka i kroppen trots att man varit lugn som en filbunke fem minuter innan det varit dags att gå upp. eller när man ska spela teater, köra upp för körkortet. och så det kanske jobbigaste av allt, när man ska säga något till någon man tycker om.
just det ögonblicket när man antingen ska berätta för någon att man tycker om den eller att man inte tycker om den tillräckligt mycket, de orden känns aldrig så svåra att få fram som just då, trots att man kanske övat igenom dem framför spegeln utan problem 100 ggr..
varför blir man så nervös?? vad är nerver eller fjärilar i magen som en del kallar det? vad är det som händer i kroppen när det inträffar egentligen?
så fort som folk ska lyssna kommer nervositeten smygande och för många låser det sig helt, man vågar inte ta i fullt ut o det låter svagt o klent.. ibland sjunger man falskt eller darrar..
måste det vara så himla svårt att prestera för publik? varför blir man så himla nervös? eller låter det lika illa i badrummet oxå bara det att man inte hör felen själv?
de e inte bara när man sjunger som det händer. det kan vara när man ska hålla föredrag o man börjar skaka i kroppen trots att man varit lugn som en filbunke fem minuter innan det varit dags att gå upp. eller när man ska spela teater, köra upp för körkortet. och så det kanske jobbigaste av allt, när man ska säga något till någon man tycker om.
just det ögonblicket när man antingen ska berätta för någon att man tycker om den eller att man inte tycker om den tillräckligt mycket, de orden känns aldrig så svåra att få fram som just då, trots att man kanske övat igenom dem framför spegeln utan problem 100 ggr..
varför blir man så nervös?? vad är nerver eller fjärilar i magen som en del kallar det? vad är det som händer i kroppen när det inträffar egentligen?
puls
vad är det med sport som kan få adrenalinet att pumpa och blodet att börja koka i våra ådror?
varför går plötsligt pulsen upp 110% när det återstår en minut av matchen och det är oavgjort?
varför kokar jag av ilska när jag hör hur folket på övervåningen dansar för att fira Färjestads SM-guld?
Varför vill jag bara börja gråta när jag inser att mitt favoritlag har förlorat?
Något måste det vara som gör att sport är så magiskt, det kan få goda vänner att bli de såtaste fiendet helt utan synlig anledning, och folk som annars inte tål varandra går ihop och firar och kollar matcher tillsammans. Sportspråket överstiger alla språkbarriärer och hysterin verkar kunna smitta av sig på de flesta.. (inte alla)
Man behöver inte ens vara något vidare kunnig för att engagera sig, helt plötsligt ser man en ilsken kille som står och skriker off-side på handbollsplan utan att veta vad han skriker om, han bara måste skrika.
Och vanligtvis lugna människor kan bli helt galna och ställa sig o svära över domare och domslut bara för att spelet inte gick deras väg.
positivt, farligt eller bara löjligt? välj själv!...
Jag älskar sport...
varför går plötsligt pulsen upp 110% när det återstår en minut av matchen och det är oavgjort?
varför kokar jag av ilska när jag hör hur folket på övervåningen dansar för att fira Färjestads SM-guld?
Varför vill jag bara börja gråta när jag inser att mitt favoritlag har förlorat?
Något måste det vara som gör att sport är så magiskt, det kan få goda vänner att bli de såtaste fiendet helt utan synlig anledning, och folk som annars inte tål varandra går ihop och firar och kollar matcher tillsammans. Sportspråket överstiger alla språkbarriärer och hysterin verkar kunna smitta av sig på de flesta.. (inte alla)
Man behöver inte ens vara något vidare kunnig för att engagera sig, helt plötsligt ser man en ilsken kille som står och skriker off-side på handbollsplan utan att veta vad han skriker om, han bara måste skrika.
Och vanligtvis lugna människor kan bli helt galna och ställa sig o svära över domare och domslut bara för att spelet inte gick deras väg.
positivt, farligt eller bara löjligt? välj själv!...
Jag älskar sport...
en söndag
på söndagar finns de bästa TV-programmen. kom fram till det när jag vaknade idag vid två-tiden efter ännu en såndär helmysig lördagsnatt..
hur kan det komma sig? har TV-bolagen gått ihop och medvetet lagt alla intressanta serier och filmer på denna vår allas bakisdag?
Bingolotto skulle väl kanske vara undantaget från detta då, eller kanske inte ändå, det är väl ganska intressant för spelberoende,..
Eller kan det kanske vara så att de flesta svenskar är lediga på söndagar och att man därför räknar med höga tittarsiffror?
men om detta 'är den dag då alla svenskar verkar vara fria från förpliktelser, borde det inte finnas nåt bättre sätt att tillbringa den på då?
umgås med familjen, gå ut och njuta av vårvädret, vårstäda, gå ihop ett gäng kompisar och ha spelkväll ist, eller kanske det som jag och de flesta andra i min situation borde göra; PLUGGA!
hmmm, eller så tar jag den lätta vägen ut och sätter mig framför den fördummande burken igen..
hur kan det komma sig? har TV-bolagen gått ihop och medvetet lagt alla intressanta serier och filmer på denna vår allas bakisdag?
Bingolotto skulle väl kanske vara undantaget från detta då, eller kanske inte ändå, det är väl ganska intressant för spelberoende,..
Eller kan det kanske vara så att de flesta svenskar är lediga på söndagar och att man därför räknar med höga tittarsiffror?
men om detta 'är den dag då alla svenskar verkar vara fria från förpliktelser, borde det inte finnas nåt bättre sätt att tillbringa den på då?
umgås med familjen, gå ut och njuta av vårvädret, vårstäda, gå ihop ett gäng kompisar och ha spelkväll ist, eller kanske det som jag och de flesta andra i min situation borde göra; PLUGGA!
hmmm, eller så tar jag den lätta vägen ut och sätter mig framför den fördummande burken igen..
men orka :p
tycker folk ska sluta känna sig så träffade av det jag skriver.. jag lovar världen kretsar inte kring er hehe... mina funderingar kan faktiskt vara helt allmänna, jag försöker inte peka ut någon, inte än iaf höhö..
ibland lägger dock någon person i min bekantskapskrets grunden för mina tankegångar och det jag sedan funderar fram och skriver, men det bygger aldrig helt på vad någon sagt eller gjort. de allra flesta hämtar ju inspiration från sina närmiljöer.. vad ska man annars skriva om? det är svårt att skriva om något som man inte har någon uppfattning om eller som ligger så långt bort att man inte kan något om ämnet..
ibland lägger dock någon person i min bekantskapskrets grunden för mina tankegångar och det jag sedan funderar fram och skriver, men det bygger aldrig helt på vad någon sagt eller gjort. de allra flesta hämtar ju inspiration från sina närmiljöer.. vad ska man annars skriva om? det är svårt att skriva om något som man inte har någon uppfattning om eller som ligger så långt bort att man inte kan något om ämnet..
och om man nu skulle lyckats inpirera någon till att skriva något borde man väl bara vara glad för det, då är man en källa till kreativitet, en riktig musa!
ansträngning
vissa kämpar alltid till tusen, andra glider fram genom livet som på bananskal.. är så trött på att vissa får allting serverat för sig medan andra kämpar och sliter hela tiden..
oavsett om det är i skolan, arbetslivet eller på idrottsplan... finns vissa människor som alltid ger hundra procent medan andra inte verkar bry sig.. sånt gör mig så himla arg!
en del ger sig aldrig och gör sitt bästa hela tiden, andra väntar bara på att få en smörpass eller åka snålskjuts på andras ansträngning.. sen vill de ha lika mycket av äran som de som faktiskt gjort allt jobb, tyvärr verkar det som att detta blir mer och mer accepterat idag.. är det verkligen något vi vill? det är iaf inte något som jag ser som en bra framtidsvision.. tänk om alla jämt förlitade sig på att någon annan ska göra jobbet åt dem?
något att fundera över....
oavsett om det är i skolan, arbetslivet eller på idrottsplan... finns vissa människor som alltid ger hundra procent medan andra inte verkar bry sig.. sånt gör mig så himla arg!
en del ger sig aldrig och gör sitt bästa hela tiden, andra väntar bara på att få en smörpass eller åka snålskjuts på andras ansträngning.. sen vill de ha lika mycket av äran som de som faktiskt gjort allt jobb, tyvärr verkar det som att detta blir mer och mer accepterat idag.. är det verkligen något vi vill? det är iaf inte något som jag ser som en bra framtidsvision.. tänk om alla jämt förlitade sig på att någon annan ska göra jobbet åt dem?
något att fundera över....
