har fått stränga order om att jag ska knipa igen... inte för att nån är elak eller arg på mig, utan för att jag tappat rösten.. det hände mitt i en mening är vi satt ute och pratade i solskenet, helt utan förvarning...
nu måste jag vara tyst tills den kommer tillbaka, om jag inte vill skada rösten permanent.

detta har skapat vissa utmaningar för mig, när det gäller hur man ska kommunicera med omvärlden.. med kompisar är det mest kul och de andra gör sitt bästa för att hjälpa mig när jag tecknar o skriver o gestikulerar, men det är ändå lite frustrerande...
men det värsta av allt är när jag kommer utanför skolan, och jag inte har någon med mig som ska prata åt mig.. att få folk att förstå vad jag vill är ett rent helvete..

tänk dig att folk stirrar på dig som om du vore efterbliven när du går i affären, att de bara tittar på dig utan att förstå alls vad du vill. bara att gå till posten och försöka hämta ut ett paket idag var för mig ett helt företag, var tvungen att fundera ut först hur jag skulle få personen på pressbyrån att förstå att jag ville ha ett paket, sen skulle jag förklara vilket..

jag har fått en helt annan förståelse för hur döva och stumma har det, o nu har ju jag inte ens problem med hörseln, jag förstår ju de som talar med mig, kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att inte förstå sin omgivning...

alla borde få grundläggande kunskaper i teckenspråk i skolan...

det är diskriminerande att inte ens kunna göra sig förstådd i sitt eget hemland, man ska inte behöva känna sig idiotförklarad eller vara rädd eller nervös för att gå ut och göra sånt som vi andra tar för givet..