nånstans på vägen blev det helt plötsligt helt legitimerat att trängas, gå före i köer och knuffas..
när hände det här? som små blev vi lärda att aldrig gå före i kön och att alltid vänta på vår tur.
nu ser man det som något exellent, en bedrift att på nåt sätt sprungit fram när en ny kassa öppnas så att man kommer före de som egentligen stod före i kön.. man är jätteduktig om man lyckas knö sig före i kön till baren när man är ute på krogen...


när slutade vi vara artiga o vänta på vår tur?
kanske skulle allt gå lite smidigare om vi bara kunde komma ihåg det vi lärde oss som små, att respektera andra människor, att vänta på vår tur inte bara i kö utan i samtal, att inte avbryta andra när de pratar...

vad är det som är så bra med att vara vuxen egentligen? att man inte alltid behöver respektera vad andra säger eller följa regler längre? för det verkar ju som att det är det som är att bli vuxen nu... att man inte behöver följa någon annans regler, inte ens om det är bra regler...

någon som är lite småtrött på att vara vuxen