varför göra idag vad du kan skjuta upp till imorgon?
jag vet att det inte bara är jag som lever efter detta motto.. sen hur bra det är, det är frågan!
vissa människor skjuter alltid upp saker till sista sekunden, oavsett hur lång tid de har på sig. speciellt skolarbeten.
det känns nästan som att ju längre tid de har på sig, desto jobbigare verkar uppgiften o man skjuter på det så långt som det bara går.
sen gör man den snabbt som fan dan innan den ska lämnas in.
undrar om man helt enkelt bara jobbar bättre under press eller om man gör uppgiften svårare och tråkigare i hjärnan än den egentligen är?

sen har vi de där uppgifterna som vi skjuter på bara för att vi inte riktigt vågar...
man vågar inte göra slut med någon, man vågar inte ringa ett telefonsamtal..
såna saker blir verkligen inte bättre för att man skjuter på dem... göra-slut-sekvensen blir betydligt jobbigare för den som blir dumpad när man drar ut på det... den förtjänar sanningen så snabbt som möjligt, den blir bara mer sårad om den involverar sig mer... o om man är rädd för att ringa upp o fråga saker till myndigheter eller te.x intervjuer, då finns det ju bara ett sätt att ta tag i det... RINGA O ÖVA!

men en del saker är tillåtna att skjuta på... t.ex tvätta =) varför tvätta innan man verkligen måste? samma sak med vattna krukväxter, så länge som dom inte är stendöda spelar det ju ingen roll!

skjut på det du kan, gör det du måste!