unfaithful
hur kan man känna sig otrogen när man inte längre har någon att vara otrogen mot?
varför får man skuldkänslor av att prata med personer av det motsatta könet när man inte ens har för avsikt att ta det till en fysisk nivå?
varför känner man sig skyldig trots att man inte var den som dumpade utan den som blev dumpad?
varför ska det vara så svårt att släppa taget, att gå vidare?
varför verkar alla andra vara sämre alternativ i jämförelse med ens före detta?
hur kan man tycka om någon så mycket samtidigt som man så desperat bara vill få de känslorna ur systemet och glömma bort dem för alltid?
varför får man skuldkänslor av att prata med personer av det motsatta könet när man inte ens har för avsikt att ta det till en fysisk nivå?
varför känner man sig skyldig trots att man inte var den som dumpade utan den som blev dumpad?
varför ska det vara så svårt att släppa taget, att gå vidare?
varför verkar alla andra vara sämre alternativ i jämförelse med ens före detta?
hur kan man tycka om någon så mycket samtidigt som man så desperat bara vill få de känslorna ur systemet och glömma bort dem för alltid?
Kommentarer
Postat av: julia
ja förstår vad du menar...
I've been there.
Postat av: väljer att vara anonym
På riktigt så kan jag säga att jag förstår vart enda ord av vad du säger, men tyvärr finns det inte så mycket att trösta sig med just nu. För vad människor än säger så kan man inte bara glömma och gå vidare. Hjärtat måste få sin tid att läka såret av ett uppbrott. Och kanske är inte alltid glömma är det bästa, utan att mer acceptera situationen och därifrån gå vidare.
Men det måste få ta sin tid.
Trackback
