plötsligt står man där igen utan den blekaste aning om var man kommer hamna i framtiden.. ni vet den känslan allihop, i alla fall alla som någon gång studerat. vi får den efter gymnasiet och vi får den efter högskolan.. man är arbetslös och det är dags att börja söka jobb igen.

men hur ska man tänka? ska man söka över hela landet? ska man söka även sånt som man vet att man kanske inte är helt kvalificerad för? ska man söka allt man hittar bara för att känna att man verkligen gjort allt?
hur vet man att man gjort allt och verkligen hittat alla lediga jobb? vissa jobb annonseras ju aldrig ut och kommer aldrig med på ams.
ska man verkligen jobba med det man utbildat sig till? är det verkligen det man vill göra resten av livet? eller ska man bara jobba litegrann och sen vidareutbilda sig och/eller kanske till och med omutbilda sig?

och när man väl fått drömjobbet är det inte ens säkert att man får behålla det.. nästan alla jobb nuförtiden är vikariat eller projektanställningar. och med dagens ekonomiska situation med finanskriser hit och finanskriser dit så är det många företag som måste skära ner. vilka är det då som ryker först? jo de unga och nyutbildade, sist in först ut. även om det kanske inte är det bästa för företaget eller arbetsmiljön egentligen. men vad ska man göra?


frågorna är många, men var finns svaren?