måste man vara ytlig bara för att man bryr sig om sitt utseende?
man kan väl titta till insidan även om man tycker att det är kul att vara fin?

måste det vara något dåligt att vara ytlig?
eller det beror väl egentligen på vad man lägger i begreppet ytlig.. för ibland kan det nog faktiskt vara bra, att tex ha känslorna nära till ytan och ha lätt för att prata om saker.. då är det mer negativt att vara svår och mörk och djup, även om man kanske är det i vissa hänseenden..

och vissa människor som verkar ytliga kanske är allt annat än det, det är inte alla som verkar vara glada och bekymmersfria snygga människor som mår speciellt bra innerst inne.. för det mesta vet vi inte alls vad som pågår innanför huvudet på dessa människor.



går det att vara fördomsfri?