var du verkligen tvungen att köpa allt det du köpte? fanns det något som du garanterat hade klarat dig utan? hur många människor köpte du smågrejer till som inte kommer köpa något till dig? javisst det är tanken som räknas, men om de andra inte tänker på dig lika mycket som du tänker på dem, ska du verkligen slänga iväg massa resurser på dem då?

alla grejer du inte har råd att köpa till dig själv för att du skulle köpa ett ton prylar till alla andra, hade det inte varit bättre att bara köpa det du själv behöver istället för att få halvrätt prylar av någon som funderat sig själv halvt fördärvad för att komma på vad den ska köpa till dig? skulle det funka att bara ge f*n i julklappar ett år och bara träffas o äta god mat och krama om varandra istället?

eller har man helt tappat konceptet med den kommersiella julen då? för det är väl det julen handlar om? prylar alltså!