det finns en bok som bygger på en sann historia om en liten pojke som blir övergiven i en lägenhet i Moskva. enda anledningen till att pojken överlever är att en flock vildhundar tar hand om honom. i över två år lever pojken med flocken.
hur kommer det sig att vi kan gå tillbaka till våra primala instinkter när våra liv hotas? varför accepterar hundarna pojken som en flockmedlem?
är det verkligen så stor skillnad på människor och djur när djuren tar hand om en av våra egna som vi har övergivit? är inte det om något att visa medmänsklighet?

kommer ett barn som växer upp på det sättet någonsin kunna "återanpassas" till vår så kallade "civilisation"?